.

Första sidan Bilder Källförteckning

Inledning Geografi Namnet Delning Boningshuset Bouppteckning Skogen Samfälligheter

Istiden Försvenskningen & Magnus Stenbock Torpen Skiftesreformerna Emigrationen


Skiftesreformer

Tegskiftet.

Enligt gamla papper ska det 1842 ha varit ett tegskifte i Skudderup. Det ska ha varit då som Gården delades upp på två fastigheter (Protokoll, lagaskifte). Tegskiftet var den princip varefter ägorna delades upp innan de slutliga skiftesreformerna. Bönderna hade många små tegar på olika ställen för att, för rättvisans skull, få lika mycket mark med samma jordkvalitet. Detta blev så småningom en orimlighet så istället jämnade man ut jordens kvalitetsskillnader med olika ägovidder.

Lagaskifte

Under 1700 och 1800 talet genomfördes i Sverige en rad skiftesreformer som i huvudsak baserade sig på liknande engelska reformer. Först kom storskiftet som genomfördes 1762. Det innebar att sammanhängande åkrar skulle bildas. Storskiftet antogs på byns egen begäran. Enskiftet (1803-27, i Skåne) var radikalare än storskiftet. Nu Splittrades byarna och varje gård fick sammanhängande ägor. Lagaskifte ersatte de äldre skifteslagarna 1827 och drevs igenom 1858-59 men slutfördes i Skudderup först 1863. Nu var alla, enligt lag, tvungna att splittra sina byar varken de ville eller ej (Lexikon, Bra böcker). Man vet att Lilla Skudderup sedan långt tillbaks har haft sammanhängande ägor. Skudderups huvudgårdar har aldrig legat i klump som det brukar sägas att gårdar på landet gjorde innan lagaskifte. Stor och enskiftet tycks inte ha märkts alls i Skudderup. Men det gjorde lagaskifte, inte för det att gårdarna splittrades utan för att allting kartlades och delades upp noggrant. Vartenda litet nummer fördes in i en bok, varje äng fick sitt namn eller sin benämning. Intressant är att namnen som åkrarna och ängarna fick då är i stort sett likadana som idag. Stängslet var en annan sak som delades upp och dokumenterades i samband med lagaskifte. Nu visste man ju exakt hur stora ägor alla hade, därför delade man upp stängslingen utmed rågångarna så rättvist som möjligt. Även samfälligheter/allmänningar som t.ex. lertag och sandtag kartlades och delades upp mellan bönderna i byn (Protokoll, stängselfördelning).

Kommentarer
Tydligt är att resonemanget om skiftesreformerna i Skudderup inte riktigt håller, då tegskiftet enligt uppgift skulle ha ägt rum i Skudderup var ju lagaskiftet redan beslutat i landet. Detta kan ha ett antal förklaringar.
  • Utvecklingen kan ha legat så pass mycket efter i Skudderup om man jämför med resten av landet, och det som idag står i historieböckerna.
  • Det kanske inte alls var vid tegskiftet som gårdarna delades. Det kan, för dem som skrev protokoll, ha varit en benämning på något annat än vad det är för oss idag.





Skapare av sidan är Sandra Nilsson, sandra.nilsson.895@student.lu.se.
Senast uppdaterad 01-01-14