.

Första sidan Bilder Källförteckning

Inledning Geografi Namnet Delning Boningshuset Bouppteckning Skogen Samfälligheter

Istiden Försvenskningen & Magnus Stenbock Torpen Skiftesreformerna Emigrationen


Försvenskningen

Då Skåne 1658 blev svenskt startade en intensiv försvenskning. Den pågick till ca. 1700 (Bra böckers lexikon). Det främsta medlet var att hålla gudstjänster på svenska med svenska präster som arbetade för Sveriges sak. Kronan i Sverige placerade även ut svenska soldater på gårdarna, för att kuva svenskarna. Ryttarna och soldaterna bar sig ofta väldigt illa åt. Det hela blev en stor belastning för befolkningen, på så vis framstod den danska tiden som gyllene. Skåningarna blev bittra och det kunde hända att soldater dödades. De skåningar som var alltför upproriska mot det nya styret skickades ut i krig, eller svensk krigstjänst. Oftast skickades de till Norrland eller andra sidan Östersjön för att de inte skulle rymma. Motståndet och svenskhatet i Skåne var stort.

Den välkända snapphanerörelsen bildades av skåningar som ville kriga för att Skåne skulle vara och förbli danskt. 1675 utbröt Skånska kriget eller det s.k. Snapphanekriget och då hände det saker i trakterna omkring Lilla Skudderup. Den 13 oktober 1678 slog den svenska armen läger i Norra Rörum och överbefälhavaren Alexander Hummerhielm kommenderade 100 ryttare att de skulle gå till Matteröd för att hämta lik från svenska krigare som blivit slagna av Snapphanar vid Mjölkalånga. Skudderup ligger precis på vägen mellan Norra Rörum och Matteröd och måste således passerats på vägen. Med tiden blev snapphanarna allt råare och råare och till slut orkade inte den skånska befolkningen med dem längre. Skåningarna blev efterhand allt mer välvilligt sinnade mot Sverige och det blev allt vanligare att man angav snapphanar till svenskarna. 1679 slöts freden i Lund och det blev slutet för det skånska kriget(Lindsjö, 1995).

Magnus Stenbock

Då Karl XII 1697 blev kung i Sverige såg danskarna sin chans att återerövra Skåne. Kungen var ute i Europa och krigade så på hemmaplan var det fritt fram. Då danskarna landsteg med sina 14 000 man hade Magnus Stenbock, generalguvenör i Skåne, endast 3000 man. Den danska armen kunde därför röra sig ostört genom Skåne och delar av den passerade Norra Rörum. Stenbock planerade motangrepp och samlade ihop en arme på 16000 man som startade sin resa söderut från Växjö. Svenskarna marscherade i två kolonner, den norra gick över Perstorp med generallöjtnant Burenskiöld som befäl. Den andra leddes av Magnus Stenbock själv. Han tågade över Vankiva, Finja, Matteröd och Norra Rörum vidare mot Hasslebro. Den 17 februari 1710 vilade de en dag i Norra Rörum. På deras rastplats står idag en minnessten. På sin väg mot Norra Rörum sägs Stenbock ha passerat Skudderup. Vägen som de gick på sträckte sig från "Göingebacken" bort till den s.k. "Gären". Vägen kallades efter detta för "Stenbocksvägen". En gammal hästsko, som var ganska liten, har hittats här och den lär kunna vara från Stenbocks arme. Stenbocks olika regementen var förlagda dels i Norra Rörum men också i byarna utmed vägen mot Matteröd. Bland annat i Skudderup där de eldade upp ett par hundra famnar stängsel och i Holma där de brände ned byns båda gårdar. Till slut lyckades Stenbock med sina bravader och drev danskarna ut till Helsingborg där svenskarna den 28 februari segrade över danskarna. Vi har sedan dess varit förskonade från krig i Skåne men pesten härjade under samma tid och det rådde missväxt, detta i kombination med Stenbocks framfart tog ganska hårt på dessa bygder (Lindsjö, 1995).






Skapare av sidan är Sandra Nilsson, sandra.nilsson.895@student.lu.se.
Senast uppdaterad 01-01-14